Parallella skeenden

Lennart Kalteas stora och svart vita fotografier bjuder in åskådaren i en besynnerlig värld. Blicken tillåts att vandra mellan otaliga sinnrika detaljer. Vi möter abstrakta former och geometriska mönster såsom kvadraten, cirkeln, kuben och spiralen som blandas fritt med laddade, mer figurativa symboler såsom ägget och fisken. Ägget och fisken, som i grunden anses vara kristna och livsbejakande symboler, återkommer ofta i Kalteas bilder. Ibland är de tudelade, ibland ihopsydda, ibland upphängda, alltid svarta på ena sidan och vita på andra.

Den mänskliga kroppen återges sparsamt och även den som fragment av en helhet. Fotografierna visar ett långsamt repetitivt mönster; en hand, en torso, ett huvud, ibland uppsatta som spegelbilder av varandra. Det går inte att undvika att beakta hur geometrins 5000 år gamla fundament hemsöker Kalteas bilder. De verkar ställa frågan vilka egenskaper en figur har i ett rumsligt samband. Geometrin handlar ju inte bara om figurer i tvådimensionella plan: där en figur kan vara en punkt eller en linje, utan även som tredimensionella objekt: en kropp med dess volym och dess spegelsymmetri. Lennart Kalteas fotografier undersöker alltså bildens, den tvådimensionella ytans, potential till att operera som ett tredimensionellt och rumsligt objekt. Man Ray’s kända citat är träffande i relation till Kalteas fotografier: ”I photograph the things that I do not wish to paint, the things which already have an existence”.

Kalteas fotografier är inte digitalt manipulerade utan har existerat som objekt i sin helhet: först som en skissartad teckning, sedan som uppbyggda skulpturer som han gjutit, ritat, klippt, skurit, modellerat, och slutligen komponerat ihop till en installation i sin ateljé. Installationen fotograferar han sedan analogt med en storformatskamera. Bakom det färdiga fotografiet ligger således en mödosam arbetsprocess.

I Kalteas bildvärld möts en mängd konsthistoriska referenser; Kasimir Malevichs svarta kuber, Kandinskys abstrakta geometriska former, Man Rays surrealistiska collage av en slumpvis kombination av föremål som saknar logik. Sammantaget ger detta upphov till en verklighetsfrämmande drömvärld med expressionistisk karaktär.

Att Kaltea väljer att fotografera i klassiskt svart vitt är inte en slump. Det är en konsekvent följd av skildringen av motsatser och dess förhållande till varandra; delens relation till helheten, bilden till skulpturen, rummet till tiden, det medvetna till det omedvetna, minnet till nuet och fotografiets skärpa i relation till djupet. Alla kan inte se allt, är en devis som kan appliceras på Kalteas fotografier. Åskådarnas subjektiva tolkningar ger fotografiet sin mening, där tid och rum, minne och nutid, dröm och verklighet flätas samma och illustrerar parallella skeenden i en märklig samexistens. Som den esoteriske, ryske tänkaren P.D. Ouspensky uttryckte det: ”There exist moments in life, separated by long intervals of time, but linked together by their inner content and by a certain singular sensation peculiar to them.” Tolkningarna av Kalteas fotografier kan ta oändligt många labyrintiska vägar. I hans bildvärld framstår helheten större än summan av delarna.

Liv Stoltz

www.lennartkaltea.com

Mer information om Lennart Kalteas utställning och övriga medverkan på Mullsjo International Photo Festival kommer senare.